Förtvivlan ger förening

Aristaha das skriver sin poesi med stor ödmjukhet och genom sina dikter hjälper han mig som läsare att se Krishna i allt det som omger mig.
I de allra flesta av de dikter han skriver gör han Krishna tydlig i vardagen, i våra dagliga liv. Det finns helt enkelt inget tvivel här, Krishna är hans allt, den som genomsyrar varje andetag.
Orden känns som en sång på insidan och även utan toner och musik är det som om vi ändå kan höra melodin när vi läser hans poesi.

Aristaha das beskriver ibland sig själv som den blyg­samma flöjtspelaren som sitter i skogen och delar sin poesi med djuren, fåglarna och blommorna. Ändå är han så mycket mer än bara det. Du läser här dikterna av en man som, trots över 45 år av tjänst, fortfarande har en önskan om att bli ännu mer ren, än mer överlåten och att få växa och utvecklas ännu mer i Krishnamedvetande.

Mellan rader av seriösa och allvarliga visdomsord och poesi om kärlek och överlåtelse hittar du också fyndiga rim och en ibland humoristisk glimt i ögat hos skribenten.

Pi Bertilsson, Cirkelledare
Medborgarskolan Gävleborg